onsdag 11 september 2019

Det längsta

Får rikta ett stort tack till er alla som besöker min blogg trots att den inte "spottar ut" nya inlägg just nu särskilt ofta. Så här långt mellan inläggen har jag nog inte haft tidigare.
En kort uppdatering sedan sist.
Mycket häst har det ju så klart varit samt en hel del vi nöter väg.
För att en häst ska få börja tävla som ung behöver man mäta höjden så att de håller måtten. Det har vi nu fixat och vi väntar nu på att det ska komma ett bra tillfälle för oss så att vi ska få starta med Hutiga som är tre år och alldeles lagom hög.
Hästar, jo! Det är en känsla att gå på dessa depåområde och andas in doften av adrenalinstinna hästar. Ofelia laddar upp på sitt egna sätt - chillar!
I Seinäjoki den 30 augusti blev det en fin tredje plats med ny rekordtid. Med oss hem kom även den goda vännen Dynamit. Så goa!
 Ingen rast och ingen ro. Trav igen 31.8. Denna gång tävlades det i Härmä.
 Det blev en vinst! Hon ledde från start till mål! Även denna dag blev det nytt rekord.

Kalla oss småknäppa eller tokiga! En tredje dag på trav. Den här gången for vi som åskådare till 100%. Elin blev tillfrågad om hon ville dela ut priser och visst kunde hon det. Tiden flöt på och vips hade vi varit på hela travet från början till slut!
Nöta väg! Det är vi duktiga på. Måndag 2.9 besökte vi VCS med min man. Han fick besöka läkare som diskuterade och konsulterade om hans diskbråck. Vi drog en lättnads suck när det visade sig att ingen operation i detta läge. Yes! Vi fortsätter och hoppas att det blir bättre.
Vi vilade bilen några dagar för att på torsdag styra den mot Åbo. Vi körde hit och dit och hit igen för att uträtta en hel del ärenden tillsammans med killarna. Även Elins skräddare fick besök, alltid lika roligt att träffa Niclas. Tänk vad vår ankdamm är liten! Han och Tony var i militären för över 30 år sedan och nu har de mer eller mindre tagit upp kontakten igen.
Vi besökte tre fina hem under vår vistelse. Även en svärmorskandidat bjöd in oss. Så blev det dags att nöta väg igen. Vi har åkt längs dessa vägar många gånger och har nu inlett en kampanj med att äta på ett ställe vi inte ätit på innan. Denna gång fick Jussis grill besök av oss. Mätande och gott!
Snabba byten! Söndag och vi tog med oss Ofelia och Elin till Finlands final i bruks körning och töm körning. Tack och lov endast 20 km hemifrån! De placerade sig på sjätte/sjunde plats i tävlingarna. Vi kan nog inte vara annat än nöjda eftersom detta endast är en hobby.
Mera nöta väg för mig då jag på måndag morgon styrde bilen mot Vasa för en heldag på kurs! Att denna rumpa kom hem och klippte gräsmattan på kvällen - en ro för kroppen!
 Jag behöver knappast berätta att vi sover som barn. En del kan kanske tycka att vi inte är riktigt kloka men vi stressar inte över dessa nöta väg utan vi ser det som kvalitetstid och som en gemensam hobby.
 Äntligen blev det då dags för min mamma att få sina fötter fixade. Hon ringde igår kväll och berättade att operationen gått bra och att hon nu var trött. Nu får vi hoppas att det även i praktiken gått bra.
Tre flickor - så mycket kärlek!
Ha det bäst och kram!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar