Ekorrhjul och hormoner

Känner att "duracellbatteriet" i mig är på gång, det är fulladdat. Det går på högvarv, på gott och ont.
Eftersom jag är en människa som stortrivs på utsidan betyder det efter en sådan underbar september månad med härligt väder att jag tillbringat en stor del ute på gården och då har insidan liksom inte inlett "städsäsongen" men nu. Redan innan helgen möttes jag av stora städivern. Först blev det en storskrubb och så blev även den andra stora skrubben städad. Och det tar tid men jag tycker det är kul. Fick höra av en flickvän: Få se om vi slipper ut genom allt och den andra tyckte att det är ett ordnat kaos. För till saken hör att oreda är det inte endast lite damm och så är det ju kul att plocka, ordna om och sedan bara njuta av att det är gjort! (Underligt att det varje år finns något som man kan kasta bort).

Nu är det alla fönster som står i tur, själva tvättandet gör Tony och jag stryker och fixar allt omkring. Teamwork!

Sedan kan jag endast konstatera att fröken i huset har hormoner som vaknar till liv och snacka om glädjen som spred sig i hennes ansikte då hon konstaterade att nu, NU har hon växt förbi mig i längd. Jo jag är nu kortast i familjen. Vackert så!
Kan även konstatera att temperaturen både ute och i poolen de senaste dagarna sjunkit. Ikväll då jag tog mig en simtur visade tempen +6 och ja det var kallt. Men skönt efteråt!

Ha det bäst och kram på er alla! Imorgon svänger vi blad och då är det oktober!

Många tankar som snurrar

Det går fort nu......och mycket är på gång.

Sedan senaste inlägg har jag i tankarna tänkt på vad mitt inlägg ska handla, nya tankar och nya inlägg varje dag  men just nu har jag prioriterat att ge datorn mindre tid än tidigare vilket resulterat i inlägg endast i tankarnas värld.

Det som såg ut att bli en månad med fullspäckade veckoslut, blev istället en månad med underbar tid hemma. Har medvetet valt att plocka bort, roliga och även skojiga saker. Orsaken till det är att jag känner att huvudet med sina sinnen behöver "hemmaro" under veckosluten. Undrar om jag börjar bli gammal?
Har sysselsatt mig med att plocka sten, varje sten kring vår stenfot runt huset har jag plockat upp, räfsat under och ordnat tillbaka - lusten att göra det hälsade på och vips. Över 1000 var de nog. Kan konstatera att det var gratis vardagsmotion.

Skördefest har vi också haft med persilja, dill, morötter, rabarber och aronia bär. Lingonen kom hem till trappan färdigrensade. Har nu saftat 60 l aronia bär och ännu finns det kvar i buskarna.

Vi har även börjat med nästa sommars projekt i trädgården. Men det får ni vänta på. Staketprojektet är fem före färdigt.

Sedan har jag lyckats med att igen en gång bita sönder tanden som tidigare i vår bråkade. Ansåg med tandläkaren att det är ingen idé att fixa till den mer så idag blev min mun av med en inneboende, den var ju rotfylld och avlagd sedan tidigare. Hon jobbade en stund och hon hade nog det svettigare än vad jag hade. Normalt brukar jag inte ta bedövning men dagens "jobb" krävde både en och två sprutor. Känslan i munnen när den "går ut" är flera gånger värre än de få minuter man slappnar av och står ut lite vanliga borr.

Vi har plockat fram "mommoraggaren" så att mommo med sina dåliga ben kan röra sig. Snacka om prins Pelle och fröken. De hade hur kul som helst ute på trottoaren .Hon sparka och han låg och njöt.

Mitt "dotter" hjärta mår bra. Hon lyser som solen att gå till skolan, hon lyser när hon kommer hem, hon lyser när hon pratar om läxorna och de nya lärarna är bra ( förutom en "klumpeduns"). Vi har det bra och det passar jag på att njuta av men slappna av helt det kan man nog inte.
En liten tonåring ser jag också växa fram, hon har ju tagit några staplande steg i den riktningen redan och nu känns de mera stabila och vi får finna oss i detta nya läge.
Nytt läge är det också vidare borta på golfbanan. Har fått förtroendet att hämta upp henne därifrån flera gånger och nästa år svingar nog även jag klubban kan jag tänka mig.
Simningen - den har hon lagt på hyllan tills vidare. Det känns just nu så att den får vila.
Ha det bäst alla som läser detta och kram!

Oro eller att släppa taget

Att allt ska gå just på ett sätt, det rätta sättet är en mening som direkt kan förknippas med fröken. Har hon tänkt något på ett visst sätt eller att någon skall göra något med henne så ska det bli just på rätt sätt annars lär man nog kunna läsa av hennes kropp ganska så fort att det gick på tok.
Just nu gläds jag med henne att hon är på golfplan, ensam med Christer. Eftersom Tony har kvällsskift denna vecka och det blev bestämt att ikväll ska de gå 9 hål vare sig att Tony kan vara med eller inte så accepterade hon att om / eftersom mamma inte får vara med så går hon själv! För att det skulle gå vägen fick moffa köra henne för jag visste inte igår om jag hinner hem från jobbet eller inte, betyder att hon var inställd på moffa. Fick dock äran att åka efter henne, alltid något, ett steg framåt.

Njuter ännu på skolfronten och av detta vackra höstväder som vi har just nu!
Ha det bäst och kram!

September och hösten kommer

Senaste helg firades villa avslutning i våra nejder. För vår del firades den hemma med god mat, underbart varmt väder, ljus, marshaller, en hel del staketjobb och

ja ni ser själva. Det är  en sådan underbar känsla att liksom bara "falla" i skratt. Min mor och jag har en tendens att skratta mycket, ibland räcker en enda blick på varandra och vi skrattar. Detta har även gått i arv men eftersom arvtagerskan håller i kameran så fattas bildbevis från denna kväll.

Vågar knappt tro det, men det är sant! Det går som på räls och just nu njuter jag av att det går så bra. Tids nog kommer det krokar på vägen.
Ha det bäst och kram!