Dagarna försvinner i en hast

Fredagen 14.9 hissade vi flaggan för världens bästa mamma, svanmor och mommo. Hon hade födelsedag och siffrorna blev 72.

På eftermiddagen började vi vårt äventyr norrut.

Vi landade med våra sängar i Boden. Jag har ju aldrig besökt stället innan så snacka om att vakna mitt i hästhagen.

 Ett helt underbart lugn låg det över stället. Undrar om jag var hästägare i mitt förra liv. Fick många nya bekantskaper som gärna ville mysa. De är så mjuka och lugnande, dessa fyrfotade stora vänner.

Vårt mål med resan fick Elin möta upp i hagen.

Snacka om myshäst. Här blir det nog en riktig mommomysare. Elin fick köra, rykta och lära sig en hel del om den nya fröken. Även mamman fick vi träffa.

Inkommande helg flyttar denna Hurtiga Harpa hem till oss.Välkommen! Elin kommer att ta väl hand om dig.

Ha det bäst och kram!