Över halva maj har farit och den har fört med sig glädje men också en stor sorg. Gör en lång maj historia kort.
En morgon när vi vaknade 4.5 såg hagen ut så här. Suck! Det tog ett dygn innan den var snöfri. Kim har även hunnit med ett övnings trav i Purmo som gick bra. Bästa farten hittills!
Sedan kom den dagen då vi lastade flickorna i transporten och Elin i bilen för avfärd mot Boden, Sverige. Travstall i tre veckor för gänget. Underbart!
Många nya fina stora hästvänner fick jag under våra dagar däruppe. Det blev även ett trav som publik för oss, inget spel endast heja fram Guiness till seger!
Mitt i hela denna hästvärld så blev det bestämt att nu, nu är det dags för vår prins Pelle att gå vidare. Vidare till den eviga vilan. Många helt underbara år var du vännen som alltid var glas, matfrisk, den trogna bentvättaren, bakom ryggsovaren, vatten kopp skramlaren och ja allt det som en trogen liten hund skall vara och lite till.
Många tårar har runnit ner för mina kinder och att dammsuga bort de sista håren från vår soffa var du legat den sista tiden det har jag inte ännu gjort.Måste få ha den lilla biten ännu.Ditt namn har flera gånger varit på väg ur min mun men ... just det, du är ju inte med oss mera annat än i våra hjärtan. Tänk vad fjorton och ett halvt år gått fort.
Mitt i sorgen finns ju så mycket liv och glädje. Liv och glädje och framtid!
Ha det bäst och kram!
Beklagar förlusten av er fyrbenta älskade familjemedlem, det gör så ont att förlora dem. Kramar
SvaraRadera