Telefon ringer

Sällan ringer min telefon på jobbet men idag gjorde den det. Det var min "spindelmamma" - dvs vår rehabiliteringshandledare som håller koll på avstånd och rycker in då det behövs.Eftersom nästa vecka innehåller möte på skolan så ville hon pejla läget. Hennes samtal går aldrig på några minuter utan det brukar röra sig om en timme så även idag.  Vi diskuterade fröken och situation.
Det känns så befriande att få diskutera med henne - hon har följt med oss sedan Elin var fyra  år så hon vet var vi börjat, hur vår väg gjort kringel krokar, hur tårar runnit på mina kinder, gett hjälp på vägen och funnits som ett stort stöd.
 Tyvärr var hon tvungen att meddela att hon inte kan vara med på mötet nästa vecka men hon gav mig beröm för vad jag åstadkommit under hösten med fröken och hennes kommande skolår och skolbyte. En klapp på axeln som man behöver för att orka vidare.Hon ville inte ändå släppa skolbytet i intet totalt utan hon tyckte att vi ordnar med ett nytt möte på högstadiet ännu i vår för att bädda ordentligt med "rena lakan".

Fick även svar på frågor som jag grubblat på men inte hittat svar till. Tack för att du öppnade dörren och jag kan gå vidare ,med förnuftet i behåll!

Ha det bäst och kram!