När kroppen blir tillräckligt trött och man inte själv har "förstånd" att trycka på bromsen och förstå att det här är inte bra då säger kroppen emot. Fick uppleva det själv förra veckan:att kroppen fått nog. Fick en allergireaktion som jag inte haft på länge. Arbetade med citroner och blev röd som en tomat, vilket resulterade i att jag fått äta allergimedicin som i sin tur gjort mig såååå trött att jag nästan somnat innan huvudet nått dynan på kvällen för att inte tala om att somna stående. Nu känns tomaten som ett minne blott och min kropp med alla celler mår bättre för " ensam är inte stark" utan tillsammans med tre andra toppen tjejer jobbar vi oss tillbaka. Stora stenar har fallit från våra axlar och från hjärtat. Nu återstår "sårvården". Men känslan att dela med sig, att kunna skratta och gråta tillsammans och ge en värmande hand och en kram - medicin för kropp och själ. Efter denna nedgång kan det endast gå uppför .
Påsken förde med sig soliga underbara dagar.
Höga höjder är ingenting för mig.
Bäst att ha tungan rätt i mun.
Inledde även poolsäsongen + 6 grader varmt
Eftersom vi redan i några år funderat på att ge huset nygammal färg och påsken förde lovande temperatur med sig så målade vi. Jag målade så ivrigt att inflammation i armen var ett faktum på kvällen. Fixa det med värkmedicin, salva och en nattsömn. Allt för att min "målardel" skulle vara fixad. Nu har vi ungefär 1/10 kvar att måla och vi har ännu april(några timmar).
Ni vet känslan då allt kommer på samma gång. Denna gång kom även operation i pappas hjärta. Han och mamma åkte till sjukhuset med tron om att det var en normal kontroll, som resulterade i en operation. Tacksamma är vi över att den gick bra!
Nu ska vi njuta av valborg som bjuder på munkar, struvor och hemmagjord mjöd!
Ha det bäst och kram!
