Hemma
Att vara hemma i ett tyst hus ensam med sig själv och sina tankar, det känns idag helt ok. Min röst är borta.

Mina tankar har snurrat som vanligt kring fröken och nu är det ju kalas som gäller.Det som jag fundera kring är frågan: Vad önskar hon sig? Ja, min första tanke var ett bra liv, att mötas med respekt och förståelse för den person hon är.Dessa tankar bottnar nog sig i hur hon igen en gång blev bemött av läraren. Förstår inte riktigt igen en gång hur hon tänkte. Meddela igår per sms att hon inte ska vara med i gymnastiken för hon vaknade med huvudvärk och hon har fått en tablett, då trodde vi att de skulle ha gymnastiken första timmen så jag skrev dit det. Men då visade det sig att de hade lektionen efter maten och fröken skulle vara med. Om man vaknar med värk så ligger den på lut hela dagen mer eller mindre, så har jag det.Ok , hon överlevde men orken var inte på topp resten av dagen - tack för det!!!!
Kan bli så utled på o kompetenta normalstörda personer och att jag förklarar, ritar och berättar gör  inte situationen annorlunda. Undrar om man borde ringa till skolan för allt, det är inte min stil att reagera på allt och lite till utåt men ibland undrar man om det skulle hjälpa. Knappast!
Själv vet fröken inte direkt vad hon vill ha, det är ju så att man idag köper allt eftersom de behöver något.
Kalas för sina kompisar ska det bli i bowling hallen på fredag tillsammans med Tony.

Efteråt god heter hemma. Våfflor med grädde & sylt skulle ju vara gott, får höra med henne vad hon tänkt att vi ska bjuda på.
Ha det bäst och kram!